Min bästa vän, skrattade i helgen åt mig för att mina lår dallrar om jag klappar till dem. 

Senare samma kväll påpekade hon att jag behövde foundation till min knottriga hud.

Hon menade ingenting illa, och om hon hade gjort så för typ, ett år sedan så hade jag sagt åt henne att dra åt helvete ch sedan inte brytt mig. Men nu tog jag verkligen åt mig. Jag känner mig så otroligt ful, fet, och rent ut sagt äcklig, och jag bara... jag vet inte.

Har väl exakt samma problem som i stort sätt typ, alla tonårstjejer här i världen, men bara för att jag känner som en ''typisk tonåring'' betyder det inte att det inte är jobbigt, att det inte gör ont.

Skolan kan ta sig i röven också. Det är så mycket som ska göras, ch jag hänger inte med, och jag får ingen fritid på grund av alla satans läxor, prov och pluggande.

DÖ.